Trygghetskamera – god tillsyn både dag och natt

Sammanfattning

För den med beviljad tillsyn som sover oroligt, är lättväckt eller inte vill ha besök i sitt hem är tillsyn via trygghetskamera ett nytt alternativ eller komplement till traditionell tillsyn och helt frivilligt. Tillsynen sker via webbkamera, utförs av Trygghetsjouren och görs enbart vid de tider som den enskilde valt. All annan tid är tjänsten avstängd och låst.

Nyttoeffekter

  • För omsorgstagaren: Möjlighet och valfrihet att välja den tillsyn som passar var och en bäst – för en ostörd tillsyn både natt och dag. Detta stärker den enskildes välbefinnande och ökar självständigheten.
  • För verksamheten: Frigör resurser som kan återinvesteras i verksamheten. Förbättrad arbetsmiljö för medarbetare.
  • För samhället: Minskad trafik och miljöbelastning

“Det är en trygghet som jag känner nu. Det är någon som tittar på mig och om det händer något så kan de skicka någon snabbt som hjälper mig”
– Hossein Sadri, 83 år

Verksamhet: Trygghetsjouren, Göteborgs Stad

Användare: Omsorgstagare, anhöriga och berörd personal

Ladda ner PDF


Behov och utmaningar

En god och trygg nattsömn är en självklarhet.
Iakttagelser från hemtjänsten runt om i landet vittnade om att många med tillsyn under natten vaknade av nattpatrullen med ökad oro och svårigheter att somna om.

“Eftersom tjänsten var den första av sitt slag i Göteborgs Stad stod vi inför flera nya utmaningar och frågor som behövde utredas”, säger projektledaren Max Domaradzki.

För organisationens del handlade det mycket om att förankra nya arbetssätt och rutiner till berörda verksamheter men även att hitta nya samarbetsvägar mellan verksamheter. Eftersom en tillsyn via webbkamera utförs av Trygghetsjouren, till skillnad från fysisk tillsyn som utförs av hemtjänsten, har det varit av vikt att arbeta med kommunikationen mellan verksamheterna. En annan insikt är att det viktigt att trycka på att tjänsten kameratillsyn görs på bestämda “titt-in” tillfällen och alltså inte är någon övervakning eller bevakning.

En utmaning utifrån samhällsperspektiv har varit att säkra upp den tekniska kommunikationen och säkerheten då tjänsten, allt som oftast behöver kommunicera mobilt över 4G. Detta eftersom många omsorgstagare idag inte har egen, eller tillgång till, internetanslutning. För att stärka upp detta har ytterligare förstärkare och antenner varit verktyg som tagits fram som alternativ.

Utifrån ett individperspektiv har utmaningarna främst legat i att nå ut till den enskilde om tjänsten, när den kan vara fördelaktig och säkerheten bakom. Integritet är en viktig fråga för de flesta, det har därför varit viktigt att beskriva hur säker tjänsten faktiskt är och hur en tillsyn med trygghetskamera går till och fungerar.

Beslut om att införa tjänsten grundar sig initialt i behovet av att hitta tjänster som kan höja självständigheten, självbestämmandet men även kvalitén för den enskilde. För flera är det också en fråga om integritet att inte få personligt besök i sitt hem – särskilt inte på natten. En annan viktig faktor, som gjorde att just kameratillsyn infördes som första tjänst, var önskan om en tjänst som kunde bidra till fallprevention. Vid många fysiska tillsyner, framförallt på natten, upplevde både den enskilde och hemtjänsten, att den enskilde lätt blev väckt eller orolig. Detta resulterade många gånger till att den enskilde gick upp vilket ökade risken för fall.

Genom att erbjuda en tjänst där den enskilde inte riskerade att bli störd eller väckt kunde vi på det sättet bidra till en ökad fallprevention.

Lösning och funktion

Tjänsten stödjer flera av de övergripande målen och visionerna som satts för hela staden i ”Göteborgs Stads budget för 2014”, i synnerhet Göteborgsmodellen om ett ökat självbestämmande och självständighet. Trygghetskamera medför ett alternativ och/eller komplement till traditionell tillsyn vilket innebär att valmöjligheten ökar. I sin tur bidrar detta till att både inflytande och självbestämmande över ens vardag ökar för den enskilde.

Trygghetskamera är även den första välfärdstekniska lösning som tas i bruk. Detta kan bidra till att främja utvecklingen av ny välfärdsteknik i framtiden som kan underlätta vardagsbestyr och bevara självständigheten hos omsorgstagarna.

kamera

På lång sikt är målet att uppnå ett rikare utbud av tjänster för omsorgstagare att välja bland, vilket stärker både inflytande och välbefinnande. Detta går i hand med ”Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index” för äldreomsorgen där inflytande är ett av förbättringsområdena i Göteborg. Ett ökat teknikstöd kan även bidra till att äldreomsorgens yrken blir mer attraktiva. Detta blir i framtiden förmodligen avgörande eftersom allt fler med stora omsorgs- och vårdbehov väljer att bo kvar hemma. Detta medför att hemtjänsten och stadens hälso- och sjukvård behöver utvecklas och anpassas vilket välfärdstekniska lösningar som trygghetskamera kan bidra till.

Uppgiften under första året innebar bland annat att;

  • I samarbete med Upphandlingsbolaget upphandla tjänsten tillsyn med kamera.
  • Ta fram en införande och kommunikationsplan för hela projektperioden.
  • Ta fram material som ska användas i genomförandefasen.
  • Genomföra informations- och utbildningsinsatser.

Under år två och tre innebar uppdraget bland annat att;

  • Fortsätta implementeringsarbete för att vid årets slut kunna avsluta projektet på ett kvalitetssäkert sätt så att tjänsten är integrerad i den ordinarie verksamheten såväl inom stadsdelarna som vid Trygghetsjouren.

Fördjupning i nyttoeffekter

Nyttor för omsorgstagare:

  • Ökad trygghet och livskvalitet. Trygghetskamera ger minskad egen oro och mindre inverkan på egen nattsömn. Det leder till en ökad trygghet, självständighet och livskvalitet även för närstående.
  • Inflytande – trygghetskamera bygger på frivillighet. Ökad valfrihet ger ökat inflytande och stärker individens integritet och självbestämmande. Ostörd nattsömn stärker individens välbefinnande och leder till en ökad självständighet och minskat beroende.
  • Trygghetskamera såväl dag som natt förstärker också möjligheten för fler omsorgstagare att över tid bo kvar i ordinärt boende vilket leder till ökad trygghet och livskvalitet.

Nyttor för omvårdnadspersonal:

  • Behovsprioritering ger bättre arbetsmiljö. Mer tid och kvalitet kan läggas på omsorgsinsatser hos de omsorgstagare som har störst behov. Det ger en förbättrad arbetsmiljö och en ökad upplevelse av meningsfullhet i arbetet. Tekniken underlättar. I ett framtida perspektiv kring införande av välfärdsteknologi bidrar trygghetskamera till att omvårdnadspersonalen upplever tekniken som underlättande i det vardagliga arbetet.

Nyttor för verksamheten:

  • Resurser frigörs och görs tillgängliga att återinvesteras för områden där de bäst behövs. Detta leder till en enklare planering med mindre transporter och mer brukartid.
  • Kostnadsminskning per år genom minskad tillsynstid vid 75 användare = 4 368 000 kr.
  • Kostnadsminskning per år genom minskade transporter vid 75 användare = 3 860 000 kr.

Övriga nyttoeffekter:

  • Ur ett miljöperspektiv bedöms trygghetskamera att minska behovet av körtid för nattpatruller, även dagtid kan detta vara aktuellt. Färre körda kilometer ger en lägre påverkan på miljön (minskade koldioxidutsläpp). Ur ett data- och teknikperspektiv bedöms en ökad inhämtning av information ge möjlighet till användbar statistik över tid. Statistiken i form av data kan användas i arbetet med kvalitetsutveckling.
  • “Förståelse för teknikutvecklingen är viktig, inte bara för dem vi är till för och internt i Göteborgs Stads organisation utan också ur ett samhällsperspektiv”, tillägger Max.
  • “Vi har sett flera vinster med tjänsten, bland annat ökad självständighet och självbestämmande för den enskilde, samt förbättrad arbetsmiljö för medarbetare och minskad miljöpåverkan.”
  • Ökad förståelse för nyttan med teknik inom välfärden hos exempelvis intresseorganisationer möjliggör ett ökat framtida samarbete kring välfärdsteknologi.

Processen

Bakgrunden till projektet är att Göteborgs Stad genomförde ett pilotprojekt tillsammans med f.d. Hjälpmedelsinstitutet där tillsyn via webbkamera testades. I och med detta fanns det redan en hög kompetens kring tjänsten. Dock diskuterades alternativa lösningar, framförallt sensorer, men då det både saknades kunskap kring tekniken samt att det inte fanns någon större marknad valdes kameratillsyn som första välfärdsteknologiska tjänst att införa i Göteborgs Stad.

Investeringen för trygghetskamera gjordes under 2015 där huvudmedel fördelas till projektgruppen och till verksamheten Trygghetsjouren. Projektgruppen ansvarade för alla kostnader kopplade till upphandlingen och införandet av tjänster. Men även utbildningar och utredningar kopplat till tjänsten. Verksamheten tilldelades investeringsmedel för hårvara och extra resursstöd under steginförandet och sedermera helhetsinförandet i slutet av året.

Göteborgs Stads lösning baseras främst på funktionshyra och därmed har inga större investeringskostnader/inköp gjorts. Volymen kameror beräknas idag (2015-10-14) till ca 30-stycken vilket utgör en total funktionshyra på cirka 50 000 kronor per månad med inräknat drift, support och underhåll. Funktionshyra per kamera utgör 1200 kronor/styck.

Implementeringen av trygghetskamera i skarpt läge startade med ett första steginförande i tre stadsdelar i maj 2015 (Angered, Norra Hisingen och Örgryte-Härlanda). Steginförandets syfte var att köra tjänsten under kontrollerade former för att på bästa sätt kvalitetssäkra tjänsten. Tjänsten infördes därefter i september till resterande sju stadsdelar och är nu en ordinarie tjänst som erbjuds av Trygghetsjouren i Göteborgs Stad.

Uppföljning

Lönsamhetsanalysen är hämtad från förstudien där beräkning av nettoeffekt i kronor kring ett införande av tjänsten är gjord med utgångspunkt från erfarenheter i Västerås stad samt pilotprojektet i Göteborg Stad. Som bakgrund till beräkningen finns även svar från en genomförd enkätundersökning som gjordes i Göteborgs Stads stadsdelar. Undersökningen gjordes för att ta reda på hur nattpatruller inom ordinärt boende arbetar kring transporttid och tillsynstid samt för att göra en bedömning av körda kilometer (miljöperspektivet). En utgångspunkt är att en nattpatrull är bemannad med två personer.

Beräkningarna har gjorts utifrån en sannolikhetsbedömning om 150 användare av tjänsten trygghetskamera under ett år. Timkostnaden för hemtjänst natt är beräknad till 340 kronor. Driftskostnader utgörs av ersättning till intern utförare, Trygghetsjouren samt funktionshyra för teknisk utrustning via extern leverantör. Resultatet från förstudien visar på en betydande nettoeffekt i form av minskad transporttid och frigjord tillsynstid. Dessa resurser kan med omnejd omfördelas till de omsorgstagare som har störst behov.

Kommunikation

Till omsorgstagare och anhöriga och berörd personal:

  1. En objektiv och nyanserad bild av vad trygghetskamera är.
  2. Berörd personal ska ha djupare kunskap om och kunna svara på frågor om trygghetskamera (bakgrund, säkerhet och svara för vilka administrativa rutiner som gäller.
  3. Berörd personal ska kunna hänvisa till rätt person på frågor utanför det egna kunskapsområdet.

Den sekundära målgruppen ska ha:

  1. Kännedom om att Göteborg använder nattillsyn med kamera.
  2. Kännedom om möjligheten att välja trygghetskamera, helt, delvis eller inte alls.
  3. Kännedom om att det är titt-tillsyn och inte handlar om övervakning eller bevakning.

Lärdomar och tips

Det är viktigt att framgångsfaktorer med tjänsten lyfts fram, det vill säga huvudområden där tjänsten är fördelaktig.

Tjänsten bidrar även till ökad självständighet och ökad valfrihet, den enskilde kan välja hur han eller hon vill utforma sin vardag/tillsyn.
Den viktigaste lärdomen är att detta budskap sprids via gräsrötterna, dvs. hemtjänstens medarbetare och bistånd, personer som har god kontakt med både omsorgstagare och anhöriga. Om inte hemtjänsten eller bistånd ser vinsterna med tjänsterna för den enskilde så kommer de aldrig att rekommendera det till den enskilde. Denna spridning görs främst genom riktade informationsinsatser, alternativt utbildningar direkt till personalen. En fördel är om tjänsten kan visas upp (ex. demo) och att omsorgstagare samt personer från samma yrkeskår berättar om tjänsten. Till detta behövs det goda ambassadörer som kan informera ute hos sina kollegor.

Implementering, fallgropar och tips

  • Om mobiltäckning saknas kan inte trygghetskamera installeras. Bra med utarbetad teknisk kommunikation och säkerhet. Använd/öppna upp stadsnätet om möjligt med en så kallad ”strypt kommunikationsleverans”.

Möjliggörare, framgångsfaktorer

  • Intresserade och drivande medarbetare från både hemtjänsten och bistånd som gillar teknik och ser vinsterna utifrån sina medarbetare och omsorgstagare. Kan sprida information på ett bra sätt och bli goda ambassadörer.

Hinder, t ex lagstiftning, integritet, ekonomi etc.

  • Svår lagstiftning som inte hängt med. Behövs rak och tydlig kommunikation med både Socialstyrelsen och Datainspektionen. Mycket går att vinna av att träffa andra kommuner i liknande situation eller som redan infört tjänsten. Dra lärdom och faktiskt kopiera det som går – ingen idé att göra samma jobb igen.
    Använd inte negativt laddade ord som lätt ger helt fel bild, exempelvis att det inte handlar om någon övervakning, det vore ointressant och helt felaktigt. Det handlar om tillsyn på distans, självbestämmande och att den enskilde har valmöjligheten att välja den form av tillsyn som passar honom eller henne bäst – traditionell tillsyn, kameratillsyn eller en kombination av bägge. Av integritetsskäl har flera av användarna välkomnat trygghetskamera framför traditionell tillsyn. De ville inte ha främmande människor i sitt hem, särskilt inte på natten.
    Använd positiva omsorgstagare som tillsammans med medarbetare från hemtjänsten mycket enklare kan förmedla varför tjänsten är bra.

Hur hantera attityder, exempelvis kring integritet & övervakning

  • Ny teknik utmanar ibland vår egen föreställningsvärld och gör oss till företrädare för andras behov och önskemål. “Vad vi upplever i försöksgrupper är att de med behoven är de mest öppna och frisinnade som gärna prövar på något nytt om de själva får bestämma och välja”.
    Visa på valfriheten och självbestämmandet i och med tjänsten. Lyft fram den enskilde och deras berättelse, varför har han eller hon valt tjänsten?
    En dekal om att kamera finns i bostaden sätts upp på lämpligt ställe.

Mer information

Tjänstens namn: Trygghetskamera – tillsyn med webbkamera i Göteborgs stad

ÖVRIGA LÄNKAR

Tillsyn via webbkamera; Film från Myndigheten för delaktighet

Göteborgs stads hemsida med film, foldrar, powerpoint etc.

Folder trygghetskamera Göteborgs stad

Produktblad om nattillsyn, Göteborgs stad (3 833kB)

Slutrapport om nattillsyn, Göteborgsstad (816kB)

Bilagor till slutrapport om nattillsyn, Göteborgs stad (8 085kB)

Undersökning från Hälsoteknikcentrum i Halland

Dagens Medicin: Digitalisering ger högre kvalitet och stora vinster

Kontakt: Max Domaradzki, projektledare för införande av tjänsten tillsyn med kamera, epost: max.domaradzki@majornalinne.goteborg.se

Leverantör: Great Security, kontaktperson: Daniel Svensson, ansvarig Vision, epost: daniel.svensson@greatsecurity.se

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn